Som sagt, Uldfestivalen i Saltum handlade mest om stickgarner. Men det fanns mycket annat också. I en liten hage gick får, spelsau, och fårägaren pratade gärna om ullsorter och spinning. Välj ull efter ändamål var hennes budskap.
Nålbindning demonstrerades och jag fick återigen höra att ”det här är så lätt, det kan vem som helst lära sig”.
Precis som med nålbinding ser det lätt och begripligt ut när någon visar hur man stickar två sockor samtidigt med magic loop. Men när det är dags att göra själv är det en helt annan sak.
Vid hembygdsmuseet kunde man prata växtfärgning med en kvinna som både spunnit och färgat allt garn. (Om man inte har alltför stora problem med danska språket förstås.)
Och så var Kaipa från Örebro där som enda svenska deltagare med sina unika och tidlösa jackor och väskor med återvunna broderier och flamskvävnader.
